Yogaveckan - om att återfinna sunda träningsrutiner

Efter en träningspaus som sträckte sig över en stor del av senvåren är det så skönt att hitta tillbaka till sin egen kropp igen. Alltså träningen. Visserligen fick jag inte alls allt det klart som jag tänkt under maj utan det har envist hängt med långt in i juni men jag orkade inte vänta längre. (Förklaring: jag hade alltså satt i stort sett allt annat "på hyllan" för att hlt koncentrera mig på att bli klar från ÅA...)

Löpningen har jag inte riktigt återfunnit ännu, men karaten känns bättre än på längre och sommarens parkyogor har inletts!

Den här veckan blir det speciellt mycket yoga. Igår (tisdag) var jag första gången med på den utomhusyoga som nu erbjuds vid bangårdsgatan, idag deltog jag i International Yoga Day-evenemanget i sporthallen i Kuppis och imorgon blir det igen den "vanliga" parkyogan i Kuppisparken. Följt av sista karaten innan salen stänger för sommaruppehåll. I fortsättningen alltså parken för det också.

Har hunnit med att ha några intressantare yogaupplevelser redan. Förra torsdagen blev parkyogan inställd pga regn men så sent att vi var flera som helt missat meddelandet. Då vi ändå samlats i parken kändes det ju synd att inte yoga (det regnade inte just då) och så gick en annan deltagare med på att dra en improviserad timme. Och det blev helt lyckat, var riktigt trevligt och jag fick göra ashtanga för första gången på ett tag.

Också gårdagens uteyoga var lite speciell. I början frågade instruktören om det var någon som inte var ok med att hon rör en (assisterar) och jag tänkte nu inte mera på det. ...Före sawasanan i slutet, som jag är van vid att ingen annan "lägger sig i". Jag blev (tyst) uppmuntrad att slappna av mera i armarna, fick stöd under dem så de kunde vila ordentligt (min högra arm kan sedan en olycka 2003 inte sträckas helt rak). Sedan gav hon press typ på axlarna, rörde lite i nacken - vilket först kändes konstigt men sedan visade sig vara jätteavkopplande - och masserade öronen (!) och pannan lite. Häpet superavslappnad stördes jag inte längre av varken trafikens brus eller gräsmattans myror som traskade över mina armar. Wow.

Efte min träningspaus har jag insett en sak: Jag behövde verkligen det avbrottet. Träningen hade blivit för viktig för mig. Viktig utan att jag ändå riktigt kunde njuta av den. Speciellt förra året, då andra saker i mitt liv inte fungerade. Träning kan vara ett bra utlopp när man är stressad eller annars mår dåligt men det svänger då lätt över mot överkompensering istället. Och min prestationsångest tog över den alldeles för ofta också i min träning. Jag tävlade mot mig själv till och med i yogan. Jag behövde känna att livet går vidare också om jag inte tränar på ett tag. Och det gör det ju.

Nu känns det roligt att träna (och yoga), men jag påminner mig själv om att vara aktsam och inte låta det gå till överdrift igen. Inte försöka föra träningsdagbok på nätet igen. Glömma resultaten och ha kul.

Namaste på er.

igår kl. 18:38

Den lilla missen som kanske stjälper allt

Voj piss och skit och gröna ärter, som en viss tidigare kämppis till mig skulle ha sagt. Vad nu, då?

Jo: Under den här paniska sista-minuten-stressen som jag ägnat mig åt de två senaste månaderna missade jag en liten detalj: Att kräva att min biämnesuppsats skulle returneras till mig (från handledaren, för sista korrektioner) i tid för att kunna skickas till språkgranskning senast den 3.5. Tänkte inte ens på att den skulle behöva språkgranskas. Om de inte går med på något slags undantag får jag inte ut min examen i vår oavsett hur hårt jag jobbar med att få allt annat klart.

Och om jag ändå inte får ut examen är det ju just lagom motiverande att försöka pressa fram prestationer såhär inom maj månad trots att terminen pågår till sista juli. Har redan tvingat mig själv att tillfälligt offra nattsömn, vettiga matvanor, träning och skötsel av mitt eget hem för at få igenom det här. Fan också.

Fanfanfanfanfan.

Bara det.

17.05.2019 kl. 17:41

Första maj och graduinlämning

Herregud, maj... Som någon annan sa, om januari är årets längsta månad så är april istället utan tvekan den kortaste. Så otroligt mycket som skulle hinnas med på så lite tid. Men det har varit kul också.

Min maj månad inleds med en inskickad gradu. Ja, den är färdig. Inte perfekt, men färdig. Äntligenäntligenäntligen.

Eller egentligen inleddes ju maj månad med en demonstration. Eftersom hela Valborgsmässoafton tillbringades i stillhet framför datorn (avhandlingen skickades in efter 01 på natten) var jag i god form att gå med i första maj-tåget med andra vänstersinnade. Riktigt trevligt var det också, solen sken, hade trevligt sällskap och fick god brunch i magen på Kirjis efteråt. 

Idag försöker jag återvända till verkligheten och allt som måste göras och avslutas under denna månad. Började bra med att jag gick hemifrån med en reservcykelnyckel istället för  min nyckelknippa med hemnyckel och Arken-hidnyckel. Där slösade jag både tid och pengar, fick cykla hem igen och ringa efter fatighetsservice som tar 20 euro för dörröppning.

Valborgsmässo"helgen" mitt i veckan råddar om ordentligt i hjärnan, det känns som måndag idag men i verkligheten är det fredag imorgon. Och det just när man borde komma igång med saker igen. Är fortfarande helt trött och ofokuserad.

Men. Min gradu är inskickad för granskning. Det är ju alltid något.

02.05.2019 kl. 16:26

Efter regnet

Det sägs att "you don't know what you've got until it's gone", men egentligen fungerar det andra vägen om också. Jag har den senaste tiden ofta tänkt på hur ofta jag inte förstått hur dåligt jag mått förrän jag efteråt sett tillbaka, piggare och tryggare, och konstaterat att huj fan, det där var ingen vidare period... Och jag tänker också att det kanske kan vara bättre så ibland, att man förstår först sedan när man mår bättre och orkar "ta" det. Å andra sidan kunde det säkert minska steget att söka hjälp om man fattade i tid. Hmm...

Jag kan ju nu i efterhand t.ex. lätt se att förra året, särskilt våren, var en till av de där riktiga skitperioderna. Vet inte om jag riktigt vill kalla det depresseion men något åt det hållet ändå. Trots att jag även då, medan det ännu pågick, kunde vara ordentligt frustrerad på alla småsaker som inte fungerade var det först i höstas jag insåg att det var en hel period som varit skit och inte "bara" alla de där skilda sakerna. Att de var symptom på skiten snarare än orsaker till den.

Just nu har jag en riktigt okej period sådär med tanke på hur jag mår, kanske till och med bra. Samtidigt känns det ibland jävligt tungt med allt som måste fixas och återställas så här i efterhand, alltså sådant som inte skötts ordentligt då jag mått dåligt och därför ligger på hög och väntar nu istället. Trots att jag mår bra nu kan det ibland vara utmanande att ta i tu med allt, att så att säga hela tiden ändå stå lite på minus på grund av tidigare problem. Försenade uppgifter och obetalda skulder och ostädat hemma och allt fanskap.

Just nu njuter jag ändå av vad som verkar vara en bra och produktiv period. Gradun blev inskickad för (förhoppningsvis) sista gången, biämnesuppsatsen hos handledaren för sista genomgång innan "riktigt" inskick, 365-konstprojektet flyter på helt bra och jag ligger bara cirka en månad efter med mina planer för vårterminen i stort. Har också börjat få bättre ordning hemma även om det är lånt från perfekt ännu.

Inte helt i önskad takt alltså, men framåt, framåt.

27.03.2019 kl. 18:21

Saker jag gillar på K: Klimatstrejk och krokiteckning

Först av allt: Idag är jag så glad och stolt över alla massor av elever som klimatstrejkat och demonstrerat världen över - också här i Åbo! Hurra!

Tänkteändå skriva om konst och skapande idag. Börjar med lite raklam: Varannan tisdag är det krokiteckning på Kirjakahvila. Lite samma stuk som tidigare vid B-galleria men annan plats. Ingen annan avgift än frivilliga (men rekommenderade) donationer åt kvällens modell. Och lugn, jag är inte själv där som modell. Nästa gång blir alltså den 26.03, kl. 19.

I tisdags var jag själv där och tecknade igen. Det var en bra gång med en modell som vågade ha kul och för egen del bra flyt i tecknandet. Delar några bilder här nedanför.

Följande konst-relaterade grej blir att ladda upp bilder från det nya försöker med 365-utmaningen. Bestämde mig alltså för att försöka på en 365- eller teckna-varje-dag-utmaning och allt gick bra tills jag dränkte hela skissboken i te (!) och därmed mer eller mindre förstörde varje jäkla bild. Men NU orkade jag alltså börja om den 1 mars, och har idag scannat och sparat alla bilder hittills. Samlar nu mod för att sätta upp dem på facebook. (Den obskyra gamla bloggen kan se sej.) Meddelar hit sedan då det är klart.

Glad fredag på er!

2 min.

2 min.

 

2 min

1 min.

1 min.

 

15.03.2019 kl. 17:24

Kvinnodagsjubel!

Vad är det för dag idag?

Nej, det är ingen vanlig dag.

För det är internationella kvinnodag(en)

Hurra, hurra, hurra!

De är också dagen då Juha Sipiläs regering avgick. Inte en dag för tidigt, men några år för sent. Jag vet att det i det här skedet, en månad före valet, egentligen inte spelar någon större konkret roll men visst fan ger det skön, glad-bubblig känsla i magen! Och känns ju fint och symboliskt att det skulle ske just på kvinnodagen!

Hurudant program har jag på kvinnodagen? Nå, ikväll demonstreras det här i Åbo, med start kl 18 på Gamla stortorget. Det blir knappast någon jättedemonstration men gissar på glad stämning efter dagens nyheter om regeringen. Och hoppas att det inte ösregnar.

Så småningom efter demon hade jag tänkt söka mig mot TVO för ett par spelningar. Tyvärr kom idag nyheten att det band som skulle headline-a (Jess and the ancient ones) varit tvungna att ställa in, men de två andra (Spacemothers, Dark Stars) ska fortfarande spela och det för halva inträdet. Tror jag ska gå. Det känns också viktigt att stöda TVO nu, så länge man ens kan göra det. I ett tidigare inlägg nämnde jag hur flera livemusik-venues i Åbo stängt på senare tid och nu har tyvärr också TVO haft problem sedan ett tag. Så vitt jag förstått ska vårens redan bokade spelningar hållas men sedan vet man inte med säkerhet. Sorgligt.

Men i övrigt alltå vinnar-feelis idag! (trots att jag hatar ordet "feelis") Ses på demon, då!

08.03.2019 kl. 16:07

Dagens glädjeämnen

Skrivbehovet är som bekant som störst när något stör en men idag tänkte jag helt som omväxling visa upp min soligare sida och skriva några rader om fina saker som gör mig glad idag:

- Gårdagens Screams from below!-bändkväll på Streetfood bar vid Kåren. Tre band uppträdde i övervåningens trånga : Sunniva, Svarta Havet och estniska Project Dekadenz. Må vara att utrymmet inte var det bästa med tanke på soundet men fina spelningar och fin stämning. Bara en irriterande person i publiken under en av spelningarna. Hoppas liknande ordnas igen snart, det behövs flera go-to-ställen för alternativ musik i Åbo.

- Jag har en ny cykel! Eller "ny", den är väl snarare brand new second hand. En halvbekant som ska flytta sålde erbjöd en fin gammal damcykel i en facebookloppisgrupp för en förmånlig peng och för en gångs skull vara jag tillräckligt snabb på att svara. Hurra! Hämtade fordonet idag, det är en fin, blå gammal tunturi damcykel utan extra finesser som växlar eller handbromsar. En riktig "mommoraider" som man skulle ha sagt i min jeppisungdom. Dessutom är den nästan prick lik min saknade förra cykel. Så nöjd!

- På stan idag (jag skulle köpa ett lås till cykeln) såg jag världens finaste grupp på tre ungar, gissar deras ungefärliga ålder till lågstadieelever, som höll en ivrig och högljudd klimatstrejk-demonstration framför bibban. De hade fina skyltar, många inövade ramsor och slagord och ropade skithårt varje gång folk gick över gatan mot bibban. Hade tänkt ta en bild av dem men blev så rörd att jag fick gå vidare. De stackars barnen hade säkert bara blivit generade av gråtande tanten. Så modigt att stå där på tre man hand och demonstrera!

Att sånt. Fina pipor och trevlig helg på er!

01.03.2019 kl. 17:03

The tea-related incident. Motgång i 365-projektet

Igår kväll var jag traditionellt söndagkvälls-rastlös. När jag på senkvällen sorterade oviktiga böcker ur bokhyllan - för att sälja eller donera - råkade jag sparka omkull pallen på vilken jag ställt min tekopp. Resultat: Min så ivrigt startade 365projekt-skissbok blev helt dränkt. Alltså riktigt, riktigt tedränkt. Varje bild är förstörd, varenda en. Inte så att man inte skulle se vad det finns på de flesta men tillräckligt för att de ska se ut som fan.

Blev så otroligt arg och besviken. Över en månads bilder förstörda. En stor del hade jag ju lyckligtvis scannat och dokumenterat men det är ändå inte riktigt samma sak att inte längre ha originalen i skick.

Jag vill ändå fortsätta med projektet men tänker nu att jag istället gör en omstart och då jobbar på enskilda blad istället för i bok. Gillade boken men det här var ju bara för motivationssänkande.

Hade redan ett tag funderat på hur och var jag vill visa mina projektbilder då den återbrukade tumblr-bloggen inte direkt känns spännande. Kanske jag nu fr det uppordnat samtidigt.

Men alltså fan. Så arg man kan bli på sig själv.

25.02.2019 kl. 16:18

Lösa tankar om jobb, studier och motivation

Några lösa tankar en fredag eftermiddag framför datorn:

Jag planerade in en kurs som verkade intressant, Arkitekturen i Åbo (konstvet). Men nu behöver jag själv välja något tema att studera för min kursuppsats, att sedan diskutera med läraren och bygga upp allt runt - vilket förstås egentligen gör det hela intressantare. Men just nu då jag håller på med så mycket annat samtidigt, hade jag nästan hoppats på mera "korvstoppning" alltså litteratur in -> uppsats ut. Äh, det blir intressant. Och jag vet att jag kan på ett snyggt sätt få det att relatera till ämnen jag redan skrivit om bara jag tänkter efter lite.

De ringde i morse och erbjöd en jobbkeikka för nästa veckas tisdag. Vet inte ännu om det blir bara en gång eller för längre tid, men var förstås kul att höra av dem! Meddelade förstås genast åt Fpa. Varför får jag ibland känslan av at de egentligen triumferar de gånger jag inte jobbat "tillräckligt"?

Ha märkt en trevlig beffekt av 365-konstprojektet: Att skapa en grej per dag betyder också att göra en grej klart per dag. Projektet i sig må vara en liten sak men det är jätteskönt mentalt att varje dag ha gjort något helt färdigt. Det händer ju inte annars ofta till vardags för mig.

Det var det. Nu snart fredags- AW.
08.02.2019 kl. 17:58

Nytt försök med 365-konstprojekt!

1 januari 2017 inledde jag mitt första försök till en 365 dagars konstutmaning. Den gången orkade jag fram till en bit in i augusti innan hela projektet strandade.

Jag visste ändå redan då att jag ville försöka igen, men under förra vårens skitmående blev det aldrig av.

Men NU i januari i år har jag börjat pånytt. Inte redan den 1.1 utan en bit in i månaden men ändå. Även denna gång gör jag ganska små saker, oftast i format A5 men ibland kan de sträcka sig mot närmare A4. Jag gör allt i samma skissbok, vilket verkar fungera bra just nu. Bara jag nu lyckas hålla hela projektet levande så blir det förstås flera böcker med tiden.

Teknikerna varierar, men hittills i år har det blivit ganska mycket collage.

Sedan jag väl kom igång har det varit riktigt kul och inspirerande så nu gäller bara att envist hålla fast i utmaningen och fortsätta.

Alla bilder gjorda inom 365-projektet läggs upp på samma blogg som jag använde förra gången, dvs evas365-blog.tumblr.com (ja, helt fantastiskt fantasifullt bloggnamn.)

Titta in ibland!

05.02.2019 kl. 19:23

Papperskrigsjanuari

Gott nytt år, bloggen!

Det här året har inletts i papperskrigets tecken. Eller kan man ens tala om "papperskrig" längre? Ansöknings-, moviverings- och elektronisk blankett-krig, kanske? Har haft två processer på gång samtidigt, varav den ena ännu fortsätter.

För att ta ut min stackars försenade examen har jag behövt ansöka om extra studietid vilket krävde en detaljerad studieplan, vilket i sin tur krävde mailande fram och tillbaka med de fyra olika personer mig själv oräknat som behövde inblandas för att få någon reda i vad jag riktigt saknar/klarar mig utan/kan ersätta i en förändrad examensstruktur. Jag gissade aldig att det skulle vara så oerhört mycket att reda ut. Och tur det. Men nu är planen klar (och genomförbar! Och godkänd!) och en månad in i terminen får jag min studierätt.

Samtidigt har jag grälat med fpa och vissa andra instanser. Jag har inte jobbat tillräckligt för att finansiera mina studier utan varit tvungen att ty mig till fpa. Fpa har nu bestämt sig för att jag genom mina studier satt mig själv i den situationen att jag är förhindrad att söka heltidsarbete eller vara till förfogande för heltidsarbete (vilket i princip är sant. Jag kan inte både studera på heltid och arbeta på heltid) och därför skär de ner i den pengen jag sedan ett tag fått och hänvisar mig till socialväsendet för att få hjälp att planera (!) hur jag ska klara mig på en lägre stödpeng. Fantastiskt. I princip borde jag alltså avbryta studierna för att istället vara arbetslös (förlåt, arbetssökande) eftersom jag tydligen är till större nytta för samhället på det sättet. Jag ska alltså ta examen i vår, så är inte jättemotiverad att avbryta i det här skedet då jag är så nära. Både fpa och andra inblandade instanser torde dessutom vara medvetna om att jag är bereddd att ta emot deltidsjobb när jag hittar nästa passande sådana att söka. Har också nder det senaste året ganska oregelbundet jobbat deltid men nu har jag inte behövts och det kan jag inte påverka själv.

Men åtminstone är studieplanen godkänd. Och idag fick jag igenom min rekordförsenade muntliga finska. Det höll på att skita sig helt på grund av plötslig nervositet på gränsen till socialfobi men själva språket var tydligen okej.

Och jag har börjat äta melatonintillskott för att minska mina sömnsvårigheter.

30.01.2019 kl. 13:21

Karateinspiration

Har inlett veckan med ett superbt träningsläger bakom mig men verkar också ha tagit med mig en ny förkylning med hem i bagaget. Vilket betyder massor av träningsinspitration just nu men samtidigt otroligt trött. På måndag drog jag själv träningar och gör det nästa måndag igen. Jag tycker om att också dra träningar ibland, speciellt för våra nya, men hoppas nu bara att jag inte ska bli sjuk på riktigt utan helst också kunna vara med och träna själv under resten av veckan.

Lägret hölls i Vörå och innebar träningar varje dag från torsdag till söndag. Förutom värdklubbens egna instruktörer drogs träningar av en inbjuden brittisk 5 dan karateka, Marie Kellett. På plats fanns även 90-årige Sensei Harada, som anss vara grundaren av vår stil.Trots att det var ett så kallat all grades-läger, alltså ett som välkomnar karatekas på alla nivåer, var träningarna utmanande och jag hittade nog mycket som behöver filas på ordentligt för min egen del.

Alla gäster utifrån fick bo hemma hos instruktören Emma eller i hennes egen dojo, alltså träningslokal. Att alla kunna bo tillsammans gör mycket för umgänget och gemenskapen på träningsläger. Trots att lägren förstås i första hand handlar om träning behöver man också finna tid att ha lite kul tillsammans mellan passen.

Nu ska jag försöka lista ut det smidigaste sättet att ta hem mina katter från skötaren med de sedan helgen ändrade lokalbussturerna här i Åbo...

 

26.09.2018 kl. 16:47

Vågar fokusera på annat igen

Samma dag som jag skrev om byråkratilimbot hade stödpengen från Fpa kommit in på mitt konto, men meddelades förstås först följande måndag. Det konstaterades också, precis som jag kunde förutse, att jag pga mina heltiddstudier inte kan räknas som arbetslös sökande av heltidsjob. Men jag ska fortfarande fortsätta rapportera alltmöjligt till både Fpa och te-centralen. Det kändes i alla fall bra att meddela dem att jag tackat ja till ett jobb, om än både deltids- och tillfälligt sådant. Och jobbat har jag trivts med, precis som i våras.

Den kommande helgen spenderas i Vörå där det hålls träningsläger med självaste Sensei Harada inbjuden. Vi är flera billaster med karatekas på väg härifrån Åbo och jag är så ivrig att komma iväg! Lyckligtvis känner jag att träningsformen börjar vara tillbaka, för det kan bli en både tung och utmanande helg - på ett bra sätt, alltså.

Efter det ska jag igen försöka att på allvar sätta mig ner med min avhandling. På dagens seminarium fick jag ett nytt slutdatum, och det ska jag hålla mig till. Då blir det en ny opresentation av den men utan direkt opposition (sådär enligt alla konstens regler) eftersom jag redan haft en sådan. Blir nog bra det här.

 

19.09.2018 kl. 17:28

Annans hemförlovning och egna träningsplaner

Nu går det framåt! I torsdags fick mamma komma hem från sjukhuset. Dagen innan fick hon tillsammans med en specialist komma hem "på besök" för att se över bostaden och vilka eventuela hjälpmedel hon kan behöva. Det blev alltså för min del panikstädning i hennes bostad inför besöket... Det gick sedan, tydligen, helt bra och så var det ju mycket tacksamt att också själv få tala direkt med någon som kan det här och vet vilka saker som kan behöva fixas ännu. Vi gjorde en deal om korttids intensiv hjälp, alltså inte hemhjälp men hjälp med att finna sig hemma och med att få allt att fungera i grunden. Kommer inte ihåg den rätta termen, men det har varit jättebra! Mamma var så glad att äntligen få bli hemförlovad, men samtidigt är förstås ganska många saker utmanande för henne nu. Just därför är det så skönt med nyttig info om vad som lönar sig att förbereda och anpassa, och vad som kan ordnas senare, på lång sikt - hon blir ju inte yngre och även om hon återhämtar sig från just det här kommer varken hennes styrka, rörlighet eller kordination att bli bättre med åren.

Hittills har saker gått ganska smidigt efter hennes hemkomst. Det har krävts med öppenhet än förr från hennes sida om vilka saker hon behöver hjälp med, och något av den öppenheten hoppas jag att vi kan ha kvar också senare, när hjälp+behovet minskar igen. För en del av det finns ändå där, precis som förr - men alltså förhoppningsvis öppnare och ärligare. Visst förstår jag att stoltheten kan göra att det tar emot, men ibland måste den sväljas. Nu finns långtidslånade hjälpmedel i form av käpp, rullator och duschpall.

För att göra något helt bara för mig själv denna sommar bestämde jag mig i fredags för att trots allt anmäla mig till Det Stora Träningslägret i augusti. En hel vecka karateträning, och i år dessutom flera dagar med tre sessioner per dag. Kan bli ganska svettigt, och varje gång går man där kring mitten av lägret med onda muskler i hela kroppen och svär för sig själv om hur man ens kom på tanken att göra något så galet... Och ändå är det alltid värt det! Blir kul, vi är tre personer på väg härifrån min egen klubb och bara en annan från Finland såvitt jag vet. Förutom själva träningen ser jag fram emot att igen få möta upp med karatevänner som jag inte sett "irl" på flera år nu!

Annars gör hettan just nu det lite utmanande med träningen. Visst, softare karateträning eller yoga i parken ibland men allt tyngre uteblir, vilket  sätter sina spår och märks inte minst på humöret och tålamodet. Saknar att riktigt trötta ut mig! Saknar löpningen! Men visst, lyxproblem egentligen.

Idag på förmiddagen fick jag chansen att delta i en superfin yoga- och meditationsstund med Yoga Ele, dessutom i en minigrupp om bara tre personer. Skönt, kort men intensivt flow-pass och välbehövlig ledd meditation som bara kändes helt rätt just idag. Motsvarande hålls imorgon igen, deltar antagligen igen då! Mer info här.

<3
 

23.07.2018 kl. 20:31

365 konstumaningen - andra, nej, tredje försöket

Jag har alltid varit bra på att inleda olika inspirerande projekt för att sedan sällan till aldrig avsluta dem. Eller kanske snarare inte slutföra dem. Som t.ex. med förra årets 365 konstprojekt som jag inledde den 1 januari men som rann ut i sanden innan sommaren var slut.

Har länge tänkt att jag ska försöka pånytt i år men så har det inte blivit av, eller ibland har jag gjort en teckning för att sedan inte orka fortsätta (som jag skrev förra gången, har det varit en tung vår). MEN. Nu den 1 juni rev jag igång ett nytt försök till en 365/ teckna-varje-dag utmaning och igår började jag äntligen scanna och redigera teckningar! Jag har inte ännu lagt upp dem på bloggen, då jag inte kunnat bestämma mig för om jag vill använda samma eller göra en helt ny, men senast morgon torde det beslutet vara gjort. Känns riktigt bra i det här skedet, hoppas jag orkar fortsätta den här gången! Mitt första mål är året till slut, sedan 1 juni nästa år.

Än en gång är det samtidigt en utmaning av min inre perfektionist: Gör snabbt, gör enkelt och gör färdigt. I år har jag hittills jobbat i en och samma inbundna skissbok, så formatet blir ibland A5 (1 sida) och ibland A4 (dubbelsida). Nedan några smakprov.
 


Nr 4: Waking upwith fleeing moments of obscure dreams

Nr 20: Sysaker.

Nr 7: Making shit with bobby pins

Nr 21: Broken sunglasses och 22: Self portrait with green t-shirt

26.06.2018 kl. 16:42

40, bildkonstnär, etnolog, bokhoarder. Kattägd, åboboende, introvert eyelinerkonsument.
 

Träning och hälsa, motivation eller brist på samma, musik och konst, samhälle och feminism.

Skriver akademiskt om städer och platser.

Kategorier

Senaste kommentarer

Juni 2019

Yogaveckan - om att återfinna sunda träningsrutiner

Maj 2019

Den lilla missen som kanske stjälper alltFörsta maj och graduinlämning

Mars 2019

Efter regnetSaker jag gillar på K: Klimatstrejk och krokiteckningKvinnodagsjubel!Dagens glädjeämnen

Februari 2019

The tea-related incident. Motgång i 365-projektetLösa tankar om jobb, studier och motivationNytt försök med 365-konstprojekt!

Januari 2019

Papperskrigsjanuari

September 2018

Karateinspiration Vågar fokusera på annat igen

Juli 2018

Annans hemförlovning och egna träningsplaner

Juni 2018

365 konstumaningen - andra, nej, tredje försöketJag återvänder. Musik, yoga och annan medicin.

April 2018

Påskhelgsupdate inkl löpningsnörderi

Mars 2018

min powersuit - om Den Stora InspirationenSeminarium: Röster om #metooÖverraskande bokrekommendation - Inger Edelfeldt: Fnns det liv på Mars?Omstörtande saker i skallen - skriver om allt annat.Helgens självförsvarkursKrokikväll och perfektionism

Februari 2018

Funderingar om träning och mental hälsaFödelsedag och skrivnystart

Januari 2018

Trötthet. hälsa och träningNytt år, nytt jobb och lite kroppspositivism

November 2017

#dammenbristerTräningsläger och inspiration

September 2017

Söker träningsbloggarReklam - vi ger en introkurs i karate!Reflektioner kring kroppen, att bli äldre och om (o)synlighetVeckans blogglista

Augusti 2017

Tränar igen - veckans budgettipsNässelfeber och träningsplanerBekymren som krympte bort

Juli 2017

Inspis - nytt bloggtema på kommandeRyggskott och konst

Juni 2017

Höstens karateträningar!Sevendays miljölista