Julfest på julfest

I fredags var det julfest med karategänget, dn här gången tog vi det lite lugnare, det blev alltså endast en träning (1,5 h) följd av middag ute. Den här gången Storage, som var en ny bekantskap för mig. Deras koncept är lite som modernt nordiska tapas, alltså många smårätter på menyn, varifrån man rekommenderas välja kanske -4 stycken. Maten var god, om än vissa portioner kändes lite väl små. Goda dipsåser följde med precis allt. Kanske testas någon gång igen, även om det för min del trista med menyn var att det fanns bara fyra vegerätter - dvs inget nytt kvar att testa då man ätit där en gång. Och så blev det lite rådd med våra beställningar (inte så konstigt då 10 pers tillsammans beställt sammanlagt 40-50 smårätter...) Men alltså helt kiva t.ex. som inledning på en kväll ute med vänner.

Ikväll, måndag, blir det julfest igen men nu med insten. Kulturvetarna, eller vad än vi heter nuförtiden. Själv är jag alltså etnolog men vi har blivit sammanslagna med folkloristerna till ett gemensamt större ämne. Kan bli skoj! Kändes kul att traska iväg till Arken med vinflaska diskret i väskan. Hoppas det är gott, fick tips av personalen på alko och kom därifrån med en flaska ekologiskt tyskt rödvin som skulle passa till julmat, så om det nu visar sig funka så vet jag ju till julhelgen. Tipsar isåfall.

Nu ska jag gå och uppdatera sminklagret inför kvällen. In i dimman!

 

11.12.2017 kl. 17:17

Snabblunchtips för ÅAfolk: Gadobowl

Jag skulle ju skriva om något helt annat idag men tänkte slänga in ett snabbt lunchtips för Åbobor/akademiker: Gado's Gadobowls! Egentligen är jag lite allergisk mot att alllting ska kallas "...bowls" nu men tänkte jag skulle testa. En gadobowl får man alltså från Gados kårcafé och består av en lite mindre (medelstor) eller lite större (jättestor) skål man sedan själv får fylla med alltmöjligt från en salladsbar. Det är alltså inte samma salladsbar som gäller för de vanliga studentluncherna utan en skild vid sidan av som dessutom innehåller riktigt bra med proteinalternativ. Möjligen kan man ju tycka att de kunde utöka utbudet i den vanliga lunchsalladsbaren istället, men det här systemet har sina fördelar också, bl.a. mindre köande. Själv testade jag den större storlekens bowl, men kan i efterhand konstatera att jag gott kunde ha klarat mig på dem mindre också. Å andra sidan skönt att jag nu, snart tre timmar senare, fortfarande inte blivit hungrig - och lite ofattbart. (Min ämnesomsättning hör till kategorin ta-med-mellanmål-eller-ät två studentluncher) Utbudet? Förutom sallad fanns både lite matigare grönsaker, flera proteinalternativ (vege t.ex. linser, marinerad tofu och kikärter) och stora fruktbitar utan mängdbegränsning.  Och gott bröd. Ett extra-plus för miljövänliga takeaway-boxar av icke-plast - hoppas de behåller dem!

Pris: 2,60/ 4,70 euro för studerande.

Rekommendation: ja!

Och som vanligt saknas bild.

12.09.2017 kl. 15:40

Recept: Hemgjorda proteinbars

Hade länge haft en lapp på kylskåpsdörren med ett sparat recept i kategorin "borde testas någon gång", och nu till helgen blev det äntligen av. I give you:

Superenkla hemgjorda proteinbars (4 st):

1 dl jordnötssmör

3 msk honung

1 dl proteinpulver

1 dl havregryn

0,5 dl kokosflingor

(ca 50 g mörk choko)

 

Gör så:

Blanda alla torra ingredienser. Mikra jordnötssmöret för att göra det mjukare (lättare att blanda med annat). Rör ner jordnötssmöret och honungen i det andra och rör/knåda till en jämn, tjock massa. Forma fyra bars.

(Smält choko i mikron, häll över dina bars eller doppa försiktigt.)

Obs: Ifall du använder smaksatt och sötat proteinpulver kan du skära ner på honungsmängden men tillsätt då lite annan vätska.

Chokon är mitt eget tillägg. Mitt första test med egna bars gick över förväntningarna och de blev jättegoda, om än hemskt söta. De är lätta att göra och tar inte lång tid, så värt ansträngningen. Godare än många av butikens, färre tillsatsämnen (lite beroende på hurudant proteinpulver förstås), kostar inte flera euro per bar och sparar in på förpackningsmaterial - win-win! Kommer nog att fortsätta göra egna, kanske experimentera lite med smaker.

(Tyvärr följer ingen bild med receptet, försökte ta bilder men ser superäckligt ut på dem.)

04.09.2017 kl. 16:34

Sevendays miljölista

Brukar inte aktivt följa med Sevendays listor, men såg miljötänk-listan på flera bloggar och blev inspirerad att skrva något baserat på den! Så här, lite i sista stund, kommer alltså min egen miljölista:

Min inställning till hållbar utveckling:

En term som verkar kunna användas för att sälja nästan vad som helst, tyvärr. Men också något nödvändigt, oundvikligt. För mig inte enbart en miljöfråga utan också en fråga om etik, hur vi (människor) behandlar varandra.

Tre tips hur man minskar avfall:

- Tänk på vad du köper hem. Behöver jag verkligen den här? Minska din konsumtion. Sluta gå på reor - du bara luras att köpa sådant du inte tänkte från början att du skulle ha. Köp inte som "tröst" när du mår dåligt, och skyll inte genast på att du köper second hand utan fundera också på själva köpbeteendet. Allt second hand är inte heller nödvändigt att ha.

- Klassikern: Ta inte massor av onödiga plastpåsar i butiken. Många frukter och grönsaker klarar sig riktigt bra utan (hallå! Limma etiketten direkt på bananskalet!) och om du köper bara några enstaka åt gången kan man sätta flera sorter i samma påse så länge man minns att väga dem skilt. Alla etiketterna på påsen sedan. Många butiker erbjuder idag dessutom helt vettiga flergångspåsar.

- Planera din matlagning åtminstone lite, så du inte köper hem massor av allt bara för att ha i skåpen (som sedan riskerar fara illa innan det äts). Ha koll på vad som finns hemma. Lär dig uppskatta mat av rester. Om du inte vill äta samma sak redan nästa dag, så sätt det i frysen istället för kylen. Storkoka och frys in.

- Bonuspoint: en sak jag inte gör själv men hoppas bekanta mig mera med någon dag är "dykning" alltså dumpsterdiving. Har flera gånger bjudits på jättegod mat gjord av "dykade" ingredienser och också fått se hur mycket riktigt användbara livsmedel som kastas. Ett ganska konkret sätt att minska (!) på avfall, samtidigt som man kan köpa mindre.

Mina val som gör gott för miljön:

Jag äter vegetariskt sedan sent 90-tal. Äter hemskt sällan takeaway, om jag vill äta restaurangmat gör jag det hellre på plats, där den lagats.

Jag slänger nästan aldrig mat, ens rester. Äter allt. Inget ruttet i mitt kylskåp.

Har insett att jag inte måste tvätta håret varje dag. Har också helt slutat färga det. Otroliga mänder kemikalier har brukats bara för mitt hår tidigare...

Äger ingen bil (lätt för mig som bor i centrala Åbo - helt onödigt här). Promenader ger också bra vardagsmotion!

Eftersom jag inte har egen tvättmaskin utan använder husbolagets tvättstuga planerar jag mitt bykande. Aldrig bara t.ex. några par jeans utan fulla maskiner. Det har också påverkat hur jag använder mina kläder. Slänger aldrig en en gång använd t.ex. skjorta i tvättkorgen (om den inte faktiskt är smutsig), utan hänger upp tills jag vill använda den igen.

Mina val som gör skada för miljön:

Jag äter alldeles för mycket portionsförpackat, inte minst i samband med träning. Kvargburkar, proteinbars och -drycker, you name it. Det här betyder massor av plastavfall.

Jag har ofta tänkt att jag gärna följa en striktare vegetarisk diet (närmare vegansk) och t.ex. skära ner på mjölkprodukter, men sedan blir det aldrig riktigt av.

Jag använder smink varje dag. Det är skadligt för miljön på så många olika sätt samtidigt att jag riktigt skäms. Både produktionen, förpackningarna, alla kemikalier som sköljs ner i mitt avlopp varje kväll, fy...

Jag tycker zero waste-livsstilen är:

Beundransvärd och inspirerande! En trend som jag hoppas växer!

En miljöhjälte: Får hjärnsläpp här. Kanske jag kan ta chansen att uppmuntra alla att själva bli framtida miljöhjältar?

11.06.2017 kl. 20:47

Glass- och blomsterterapi

Var på riktigt äkta skithumör igår, inklusive självförakt. Många orsaker men också ren trötthet. En så liten sak som en arg lapp i tvättstugan (!) höll på att knäcka mig helt. Nu är alltså gränserna betydligt närmare än jag riktigt vill ha dem. Eller så är det begynnande hormonmonster-mode. Hoppas på det senare.

I dag har varit en skönare dag, har njutit av solsken, en kort restaurangdagsvandring (som slutade med underbar italiensk glass i en helt etablerad glassbar. Omnomnjom. Skulle kunna äta ihjäl mig på italiensk glass.) och så har jag fått plantera saker igen. Det kan nog vara helt häpnadsväckande terapeutiskt att påta med växter och jord. När jag kommer hem ska jag teckna, ligger ett par dagar efter med mitt 365-projekt och vill ta igen det innan det blir för mycket. 

Imorgon blir träningsdag. Löptur och/eller karate. Det blir bra.

#ratatasbloggutmaning

20.05.2017 kl. 22:16

Helgens träningsläger - tillbakablick och lite tankar om separatism

I dag har jag ont i nästan hela kroppen, inklusive muskler jag glömt bort att fanns. Jag äter som en 15-årig kille och sitter och slumrar till framför datorn utan att få något gjort. Vad är det för dag idag? Måndag efter ett träningsläger, that's what!

Jag hade en helt fantastiskt fin helg i Kouvola, absolut värd all trötthet, muskelvärk och hunger idag! Träningarna var tunga men på ett bra sätt, och tydligen också effektiva, jag upplevde i varje fall att alla som deltog gick framåt. Under ett såpass litet läger (vi var 12 eller 13 deltagare) finns ju dessutom en helt annan möjlighet till personlig feedback. En sak som också testades var att vi mellan två träningar i grupp samtalade om våra personliga styrkor och där fick feedback både av helgens instruktörer och av de andra i gruppen. Myckert givande!

Vi pratade flera gånger, både under helgens gång och i bilen på väg hem, om vad det är som gör ett karateläger för bara kvinnor speciellt, om vad som egentligen skiljer det från våra "vanliga" mixed-läger. Det här var ju första gången någonsin som liknande testats inom vår stil. En del uttryckte att det var givande att träna med par som var av mer eller mindre samma storlek. Eftersom vi inte tävlar inom vår stil är mixed-träning utan viktklasser oftast norm - och det finns goda orsaker till det. Att träna med partners av varierande fysik ger en mångsidigare träning och t.ex. om ens par är avsevärt större och "starkare" går det inte att "fuska" genom att använda råstyrka istället för teknik. Tanken är att tillsammans med paret träna så att båda går framåt  (i motsats till att tävla mot paret), men det finns förstås de som är mer tävlingsinriktade (och/eller egocentrerade) än andra, och om en får en sådan person som träningspartner, som dessutom samtidigt har en betydligt större kroppsmassa, kan det leda tll träning som bara sänker en istället. Inte minst genom att tära på ens självförstroende då inget en gör "lyckas". Hit hör också det att träningen lättare kunde anpassas till de behov som just vi hade som deltog. Ofta aspekter som relaterar till självförtroende i ens träning.

Något jag själv funderat mycket på är just attityden till paret. Å ena sidan tyckte jag det var riktigt skönt att träna en hel helg utan att, vare sig under eller mellan träningarna, behöva lyssna på sexistiska kommentarer och annan "lockerroom"-skit... men samtidigt: Varför tar jag då för givet att det ska finnas där i vanliga fall? Varför accepterar jag (vi) det, till en betydligt högre grad än jag gör utanför den förening jag tränar inom? Vi vill visa att vi "kan ta" skämt men sedan påverkar det den egna träningsupplevelsen (för att inte tala om samvaron under lägren) om en får känna sig som ett undantag, att (vissa) människor omkring en inte respekterar en. Det blev alltså för mig lite som jag gissat: Ett läger helt utan det är (var) en fin upplevelse, men samtidigt vet jag ju att det kommer störa (ännu) mera nu efter det här.

Men en bra sak var också samvaron, i en liten grupp kan en komma närmare varandra och jag kände att jag fick lära känna flera sådana personer närmare som kanske i vanliga fall hade hållit sig mer i bakgrunden. Det skriver jag också som en påminnelse åt mig själv, med tanke på kommande större  läger till exempel, men också klubbträningen hemma. Vi var alla eniga om att "kvinnolägret" borde arrangeras flera gånger, kanske bli en årligen återkommande grej.

I vanliga fall brukar jag vara ganska kritisk till separatism, men måste ju nu samtidigt erkänna att jag uppskattade det mycket i det här fallet. En del frågor väcks t.ex. om vilka det är som riktigt får ingå när en separerar. Får t.ex. alla vara med som identifierar sig som kvinnor? Vi "behövde" inte fundera på det nu, men kanske i framtiden.

Många tankar kvar i skallen, som jag inte ens lyckas sammanfatta här nu. Men har massor av inspiration och ser fram emot kvällens klubbträning trots tröttheten och min onda kropp.

09.01.2017 kl. 16:05

Istället för protest, pyssel.

Det har varit en speciellt pysslig och DIY-ig december i år. Jag har gjort två sorters fudge, tryffel, iskokos, hjälpt till att göra marsipan och baka pepparkakor, tilllverkat nya dekorationer av diverse återvunna pappersprodukter och färdigställt tre av fyra handgjorda julklappar. Det finns förstås många anledningar till att göra mera själv, men tänker inte gå närmare in på dm här utan bara konstatera att för mig har nog gradupress spelat in mer än lite. Har ny deadline för avhandlingen satt till slutet av januari, så självklart finns plötsligt inspiration för all världens andra projekt.

Mitt i Strömsömyset kommer jag på mig själv med att sakna förra vinterns aktivism. Då facebook numera påminner om allt en gjort samma dag tidigare år, fylldes mitt flöde speciellt i början avmånaden av påminnelser om demonstration, planeringsmöten och universitetsockupation. Också ett sätt att göra saker själv istället för att bara köpa det erbjudna färdiga paketet, om en nu vill söka likheter.

Ändå är det svårt att inte bli lite lätt ironisk över den här vinterns huslighet och pysslighet. Är detta jag?

21.12.2016 kl. 15:44

Mattest: Härkis.

Inte min egen bild (kameran glömdes i Nykarleby), men vad jag lagade. Bild från verso.fi.

 

Såhär mitt i Lihaton Lokakuu kanske det skulle passa med ett inlägg om mat? Jag har ätit vegetariskt sedan slutet på 90-talet, så för mig personligen påverkas inte hur jag äter av månadens tema, men gillar hur som helst att det tas upp.

Den senaste tiden har många nya vegetariska proteiner dykt upp i butikshyllorna - och, till mångas förtret förvunnit därigrån lika fort då produktionen inte produktonen (och distributionen) inte hinner med. Häftigt!

Pulled oats har jag inte, av just den orsaken, fått chansen att testa hemma ännu (men smakat på en matfestival), och länge såg det likadant ut med Härkis*. I går hittade jag till min stora glädje ändå Härkis i "min" närbutik, så nu blev det alltså testat!

Utlåtande?

Tyckte först priset var onödigt högt, men insåg senare att produkten också är ganska dryg - räcker till flera stora portioner. Jag gjorde själv ingen hemskt invecklad rätt av Härkis:en, utan riktigt vanlig tomatsås-pasta, och till det funkade den riktigt bra! Kan tänka mig att den skulle passa fint också i tortillafyllning eller med mindre sås i burgare. Jag brukar inte gilla vegeproteingrejer som ska "likna" kött, så var därför lite skeptisk, men både smaken och konsistensen var över mina förväntningar, och mättnaden är ett definitivt plus! Lätt att laga, kan tillsättas i maten när den annars är nästan klar och bara värmas med en stund.

Rekommenderar!

*Vegeprotein gjort av härkäpapu, d.v.s. bondböna, tillverkas i Finland av Verso.

13.10.2016 kl. 16:54