Om skillnaden mellan att vara naken och avklädd

26.02.2019 kl. 17:17

Har den senast tiden funderat en del på vad det innebär att vara klädd/naken. Eller avklädd? Som jag säkert tidigare nämnt här på bloggen extraknäcker jag sedan ungefär ett år tillbaka som modell på en viss arrangörs konstkurser. Jobbet innebär inte alltid men oftast att vara naken. Framför en hel grupp människor som intensivt, visuellt tar in varje aspekt av min kropp och hur den är placerad i rummet. Jag häpnar själv fortfarande över hur bekväm jag är i det jobbet - annars hade jag inte fortsatt. Konstundervisningen är fråga om en trygg miljö och jag känner mig aldrig utsatt.

För ett tag, kanske några veckor sedan hade jag för oanlighetens skull en jobbkeikka dagtid, så att jag gick på jobb först och därifrån till ÅA. En till aspekt av modelljobbet är att jag alltid gör det osminkad, något jag oftast inte tänker desto mera på. Men att gå därifrån till ÅA osminkad var häpnadsväckande svårt! Kände mig avklädd på ett sätt jag inte alls trivdes med och var obekväm i mig själv resten av dagen. Varför?

Jag brukar sminka mig i stort sett varje dag som jag alls rör mig hemifrån, inte så att jag måste ha mejker i ansiktet för att gå ut men roskis eller till butiken eller träningar, men om jag går på jobb (utom modelljobbet, då) eller till Arken (som jag också betraktar som ett jobb) hör det där sminkandet till, nästan lika självklart som att funderar på vad jag ska ta på mig och på vad jag ska göra under dagen. Dessutom njuter jag av att göra det, utom om det är hemskt bråttom.

Jag tänker nu att mitt sminkade ansikte hör till mitt offentliga jag, alltså som motsats till mitt privata jag. Obehaget i att gå utan smink till Arken hör för mig inte ihop med utseendekomplex eller att jag inte kan acceptera hur mitt osminkade ansikte ser ut, utan det är liksom mera känslan av att gå till jobbet i pyjamas. Eller utan behå. Inte en uttrycklig nakenhet men ändå en avkläddhet jag helst bara upplever hemma.

Men så absurt ändå. Att gå från en situation där en uttryckligen är naken och alla andras blickar är på en till en situation där ingen desto mera lägger märke till och känna mig avklädd bara för att en inte har sitt sedvanliga smink. Har ännu inte kommit fram till vad det är som sminket riktigt gör i mitt offentliga jag men en del av "rustningen" är det helt klart. Bland främmande och halvfrämmande människor vill jag kunna upprätthålla en viss karaktär, en gräns mot omvärlden som jag själv har kontroll över.

Men modelljobbet, då? Jag behöver inte interagera med någon i rummet, allra minst de gånger som kursläraren själv håller koll på tiden. Bara finnas där. Särskilt under krokitimmar är det sällan någon som säger någonting ens ut i rummet då det är ett intensivt sätt att jobba och alla är fullt koncentrerade på sitt eget. Under pauserna sedan pratar eleverna med varandra och jag går på paus till det där bakre rummet där jag också byter om. Backstage och ifred, i mina pausmjukisbyxor. Också modellandet är på ett sätt att gå in i en karaktär, att spela en roll framför de andra. Men en roll som inte hör ihop med daglig interaktion, smalltalk och annat jag ärligt talat är skitobekväm med.

Något sådant tänker jag om det hela. Just nu.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 8 med bokstäver:

40, bildkonstnär, etnolog, bokhoarder. Kattägd, åboboende, introvert eyelinerkonsument.
 

Träning och hälsa, motivation eller brist på samma, musik och konst, samhälle och feminism.

Skriver akademiskt om städer och platser.

Kategorier

Senaste kommentarer

April 2019

ValrysarenPrestera mera

Mars 2019

Efter regnet365-utmaningen nu på facebookSaker jag gillar på K: Klimatstrejk och krokiteckningKvinnodagsjubel!Dagens glädjeämnen

Februari 2019

Om skillnaden mellan att vara naken och avkläddThe tea-related incident. Motgång i 365-projektetLösa tankar om jobb, studier och motivationNytt försök med 365-konstprojekt!

Januari 2019

Papperskrigsjanuari

November 2018

Mina inredningsallergier, del 2.Om Black Friday/Buy Nothing Day och konsumtionOm män, debatt och marginaliseingÅA och den

Oktober 2018

#MIAUtoo - eller inte?

September 2018

Karateinspiration Vågar fokusera på annat igenByråkratilimboPanikvaknande och besök av polisen

Juli 2018

Annans hemförlovning och egna träningsplanerAnnans rehabilitering och min parkyoga

Juni 2018

Sjukhusflytt och lättnadOm åldrande föräldrar och lårbensfrakturer och sånt365 konstumaningen - andra, nej, tredje försöketJag återvänder. Musik, yoga och annan medicin.

April 2018

Påskhelgsupdate inkl löpningsnörderi

Mars 2018

min powersuit - om Den Stora InspirationenSeminarium: Röster om #metooÖverraskande bokrekommendation - Inger Edelfeldt: Fnns det liv på Mars?Omstörtande saker i skallen - skriver om allt annat.Helgens självförsvarkursKvinnodagen 2: Efterkommentar till demonstrationenKvinnodagen och demonstrationKrokikväll och perfektionism

Februari 2018

Gi-klädd omväxling på jobbetFunderingar om överflöd och loppisfyndFunderingar om träning och mental hälsaFunderingar kring facebookgratulationer