Efter regnet

27.03.2019 kl. 18:21

Det sägs att "you don't know what you've got until it's gone", men egentligen fungerar det andra vägen om också. Jag har den senaste tiden ofta tänkt på hur ofta jag inte förstått hur dåligt jag mått förrän jag efteråt sett tillbaka, piggare och tryggare, och konstaterat att huj fan, det där var ingen vidare period... Och jag tänker också att det kanske kan vara bättre så ibland, att man förstår först sedan när man mår bättre och orkar "ta" det. Å andra sidan kunde det säkert minska steget att söka hjälp om man fattade i tid. Hmm...

Jag kan ju nu i efterhand t.ex. lätt se att förra året, särskilt våren, var en till av de där riktiga skitperioderna. Vet inte om jag riktigt vill kalla det depresseion men något åt det hållet ändå. Trots att jag även då, medan det ännu pågick, kunde vara ordentligt frustrerad på alla småsaker som inte fungerade var det först i höstas jag insåg att det var en hel period som varit skit och inte "bara" alla de där skilda sakerna. Att de var symptom på skiten snarare än orsaker till den.

Just nu har jag en riktigt okej period sådär med tanke på hur jag mår, kanske till och med bra. Samtidigt känns det ibland jävligt tungt med allt som måste fixas och återställas så här i efterhand, alltså sådant som inte skötts ordentligt då jag mått dåligt och därför ligger på hög och väntar nu istället. Trots att jag mår bra nu kan det ibland vara utmanande att ta i tu med allt, att så att säga hela tiden ändå stå lite på minus på grund av tidigare problem. Försenade uppgifter och obetalda skulder och ostädat hemma och allt fanskap.

Just nu njuter jag ändå av vad som verkar vara en bra och produktiv period. Gradun blev inskickad för (förhoppningsvis) sista gången, biämnesuppsatsen hos handledaren för sista genomgång innan "riktigt" inskick, 365-konstprojektet flyter på helt bra och jag ligger bara cirka en månad efter med mina planer för vårterminen i stort. Har också börjat få bättre ordning hemma även om det är lånt från perfekt ännu.

Inte helt i önskad takt alltså, men framåt, framåt.

Kommentarer (0)
Skriv siffran 8 med bokstäver:

40, bildkonstnär, etnolog, bokhoarder. Kattägd, åboboende, introvert eyelinerkonsument.
 

Träning och hälsa, motivation eller brist på samma, musik och konst, samhälle och feminism.

Skriver akademiskt om städer och platser.

Kategorier

Senaste kommentarer

Juni 2019

Yogaveckan - om att återfinna sunda träningsrutinerLast dance with TVO

Maj 2019

Hur man gör mig sur under spelningarDen lilla missen som kanske stjälper alltKläderkläderkläderFörsta maj och graduinlämning

April 2019

ValrysarenPrestera mera

Mars 2019

Efter regnet365-utmaningen nu på facebookSaker jag gillar på K: Klimatstrejk och krokiteckningKvinnodagsjubel!Dagens glädjeämnen

Februari 2019

Om skillnaden mellan att vara naken och avkläddThe tea-related incident. Motgång i 365-projektetLösa tankar om jobb, studier och motivationNytt försök med 365-konstprojekt!

Januari 2019

Papperskrigsjanuari

November 2018

Mina inredningsallergier, del 2.Om Black Friday/Buy Nothing Day och konsumtionOm män, debatt och marginaliseingÅA och den

Oktober 2018

#MIAUtoo - eller inte?

September 2018

Karateinspiration Vågar fokusera på annat igenByråkratilimboPanikvaknande och besök av polisen

Juli 2018

Annans hemförlovning och egna träningsplanerAnnans rehabilitering och min parkyoga

Juni 2018

Sjukhusflytt och lättnadOm åldrande föräldrar och lårbensfrakturer och sånt365 konstumaningen - andra, nej, tredje försöketJag återvänder. Musik, yoga och annan medicin.

April 2018

Påskhelgsupdate inkl löpningsnörderi

Mars 2018

min powersuit - om Den Stora InspirationenSeminarium: Röster om #metooÖverraskande bokrekommendation - Inger Edelfeldt: Fnns det liv på Mars?Omstörtande saker i skallen - skriver om allt annat.Helgens självförsvarkursKvinnodagen 2: Efterkommentar till demonstrationen